Vasaloppet, Racerapport

Efter en vinter med usla skidförhållanden så var det äntligen dags att avsluta skidsäsongen med Vasaloppet i söndags. Vi åkte upp till Sälen redan i fredags för att hinna göra i ordning allt inför loppet på plats på lördagen. Nummerlappsuthämtning, skidinlämning, transport av bil till Mora m.m. tog hela dagen och först lagom till Melodifestivalen kunde vi sätta oss i soffan och fokusera på loppet.

Alarmet ringde 0400 och efter en vanlig frukost så rullade vi ned mot Sälen 0500 för att ta bussen till starten. Vår plan var att ta bussen från Sälen centrum till starten för att sitta stå i bilköer då vägen från Sälen mot starten skulle vara avstängd. Nu var det inte riktigt så utan vi hamnade i en ordentligt bilkö sittandes i bussen och man irritationen i bussen steg allteftersom. Några valde att kliva av bussen och gå till starten istället.
Vi var framme vid startgärdet kring 06 och det var ganska gott om plats i startfållan. Vi hade diskuterat var i fållan man borde stå med tanke på att alla spår smalnade av till 12 st längst upp till vänster efter några hundra meter. Vi anade att det kanske skulle gå fortast längst till höger då alla skulle stå till vänster men jag valde ändå att stå lite mer till vänster i startfållan, vilket skulle visa sig vara fel.

Under natten hade det snöat ganska mycket och det låg blöt nysnö i spåren. Just blöt nysnö kan vara en mardröm om man har klister på skidorna och i samråd med Andreas, som vallat mina skidor, så täckte jag klistret med lite VR45. Jag har aldrig täckt klister med valla förut och var riktigt orolig att jag skulle förstöra hela vallningen men det gick ganska bra. När vallningen var klar och skidorna stod i fållan så var det bara att förbereda sig på starten.

Startfållan

0800 gick starten men jag hann inte åka långt förrän det tog tvärstopp. Vi som valt att stå till vänster stod still medan de som chansat och ställt sig till höger kom farandes i full fart förbi oss. Det var dock inte något att stressa upp sig på utan bara försöka ta sig framåt och hålla ordning på stavarna i trängseln. Det flöt på ganska bra uppför första backen men jag märkte omgående att jag inte hade något vidare fäste. När vi väl kom upp på toppen så sträckte hela fältet ut sig på två led. Det var väldigt svårt att kör om och hitta en eget tempo då det gick väldigt trögt de andra spåren. Stakningen kändes riktigt bra och jag hade fint glid under skidorna.

Jag kände mig riktigt stark på den lättåkta delen från Smågan till Mångsbodarna och vidare mot Risberg. Jag hade riktigt bra glid och kunde hålla en bra fart utan att ta i för mycket. I backarna upp till Risberg så fick jag ta till en något okonventionell och riskabel metod för att kunna behålla farten uppåt. Jag hade inte tillräckligt fäste för att kunna diagonala i spåret utan fick istället kliva ut bredvid spåret för att få fäste. Det byggde dock snabbt under skidorna så efter några steg bredvid spåret så klev jag åter igen ned i spåret och kunde nu diagonala en stund. 

Efter Risberg började jag få ont av remmarna på staven och försökte lossa lite på remmen för att minsta smärtan, vilket funkade. Jag höll mig till min "kostplan" och åt en halv bar efter varje kontroll och energinivån kändes bra. Väl framme i Evertsberg så stannade jag till och vallade om skidorna för att få lite bättre fäste. Jag började nu känna mig lite trött och skidorna började gå lite trögare i spåren som blev allt sämre och bitvis var det bara sorbé att åka i.  Jag förstod att det inte skulle bli någon tid under 5:00 som jag hoppats på men var ganska säker på att det skulle räcka till en medalj.

När jag passerade Oxberg så började jag känna mig ordentligt trött i mage och ländrygg och fick kunde i ligga på lika hårt i stakningen. Jag började nu diagonala lite mer när det var lite uppför för att använda benen lite mer och vila bålen. När jag kom till Hökberg så såg jag på storbild-TVn att eliten var på väg in mot målet och då förstod jag att en medalj inte var några problem. Jag jobbade nu för att klara min tid från ÖS 2012, 5:33 och hade ganska gott om tid på mig att åka de sista 19 km.

Nu kikade jag så långt jag bara kunde efter nästa kilometerskylt och försökte tänka staktekniken. Jag tappade några placeringar under den sista milen och den sista kilometern kändes som en evighet. Tillslut kom jag in på upploppet och gled in över mållinjen på 5:21:25 som 1083:a

Trots att det inte blev någon tid under 5:00 så är jag riktigt nöjd med mitt lopp och tidigare år så har en tid drygt en timme sämre än eliten räckt till sub 5. Får se om det blir några fler Vasalopp. Just nu känns det inte som det men man om det blir en riktigt bra vinter så kanske det känns roligare.

Efter målgång blev jag sittandes i duschen med en öl och en påse chips i drygt två timma. Mina kamrater Erik och Henrik ramlade in med en medalj kring halsen efter en stund - riktigt skoj!

Nu får tempohojen komma fram i rampljuset medan skidorna hamnar längst in i förrådet.

Fjällåkning

Bruksvallarna bjuder på riktigt kalasväder och välpreparerade skidspår. För att få lite semestertid med familjen så har jag varit ute och åkt tidigt på morgonen, både igår och idag. Den föra halvtimmen har pannlampan behövts men allteftersom solen letat sig upp över fjällen har det blivit åkbart utan lampa. Pistmaskinerna är ute riktigt tidigt så spåren har varit i toppskick. Det har dock varit ganska kallt så det har varit lite trögt. Igår testade jag att göra en "norsk" vallning för att få lite extra träning. Jag hade kanonfäste på vägen uppför fjället men det gled knappt framåt när jag väl kom upp.

Efter gårdagens morgonpass så körde vi en tur upp mot Kariknallen hela familjen, Iselin åkte själv och Karin somnade i vagnen. Eftermiddagen spenderade vi i Funäsdalen där det fanns en simbassäng. Den visade sig vara lång nog för att träna i men vi badade bara med barnen.

Idag kom mormor och morfar efter lunch så jag och Linda passade på att åka lite skidor tillsammans. Det blev ett väldigt lugnt men skönt pass.

Nu är det snart middagsdags och sen blir det en tidigt kväll. Pannlampan ligger på laddning och imorgon blir det åter igen ett morgonpass. Testar nog en ny runda, mot Funäsdalen imorgon.

Dagens höjdkurva

Mystjejerna

Påväg ned från fjället!

Nyspårat

-16 grader, bet fint i kinderna

Sportlov på snö!

Med knappa två veckor kvar till Vasaloppet så passar veckans sportlov perfekt. I Uppsala har det varit svenska sommar, +5 och regn den senaste veckan så där blir det inte många skidmil. Denna vecka är vi istället i Bruksvallarna och här finns alla förutsättningar för att få lite skidmil och hitta toppformen inför VL. Planen var först att åka upp i lördag men nu blev det istället 30-års kalas för Staffan i Sthlm och sen tog vi det lugnt och packade igår. Imorse åkte vi iväg efter frukost och resan upp gick bra. Skönt att åka efter all "sportlovs-trafik", det var lugnt på vägarna.

Efter middag och att tjejerna lagt sig så gav jag mig ut på ett skidpass. Det är tyvärr lite ont om belysta skidspår här i Bruksvallarna, bara 2.5 km, så det blev istället åkning med pannlampa. Det var iof inga som helst problem utan snarare ganska mysigt. Jag körde transit-spåret till Ramundberget T.o.R, 16 km. Det var ordentlig motvind dit och det mesta av spåren hade drivit igen men skatebädden var i stort set fri från lössnö så det gick galant att staka där. Med vinden i ryggen så gick hemvägen oerhört mycket lättare.

Ramundberget

Mitt-i-mellan

Nu blir det fika, omvallning av skidorna och sen sängen. Imorgon tänkte jag köra ett lugnt pass innan det är dags för en tur på fjället med tjejerna. Det verkar bli kalasväder, -5 och sol. Känns som man inte sett solen på väldigt länge i Uppsala.

Sov gott, vi hörs imorgon

Lördagsstafett

09.30 Lämna L på Actic

10:00 Lämna I på konståkning och åka och handla

11:20 Hämta I och skjutsa henne till gympa. 

12:30 Hämta L på MCW

12:45 Hämta I

13:00 Hemma, snabblunch och ombyte

13:45 Lämna I på barnkalas, åka till Storvreta för ett skidpass 

15:45 Hämta I

16:30 Åka till Fyrishov för att bada med I & K medan L simmar

18:30 Middag

19:15 Lägga barn

NU - Kaffe och stillasittande!

Så här har min lördag sett ut, fullt ös medvetslös. De flesta lördagarna ser ut ungefär såhär men denna gång var det även kalas. Det är ett väldans pusslande men jag fick in ett riktigt bra stakpass på konstsnön i Storvreta och Linda har hunnit med tre pass!(Är i v 33 nu)

Stakintervaller fredag kväll

Stakpass, A1 idag

Efter förra helgens skidlopp fick jag det underbara seedningsbesked i tisdags att min resultat räckte till en plats i startled 2 - riktigt skoj! Nu behöver jag förhoppningsvis inte stå still under Vasan utan kan köra på direkt från start. I tisdags fick jag även en leverans från PurePharma med deras MOD (Magnesium, Omega3 & D-vitamin). Precis vad jag behöver så jag kan hålla igång med träningen genom "Vabruari" utan att bli sjuk.

Utöver det vanliga; familj, jobb och träningen så har en hel del nya "bollar" rullat in som jag också försöker att hålla i luften. Dels så har vårt företag FysEks verksamhet börjat rulla igång och jag har några adepter som jag hjälper med träningsplaneringen inför olika lopp i sommar. Det ska riktigt skoj att följa dem under våren och se hur det går för dem. Jag har även gjort klart med Q-MED (Galderama) att jag ska hålla en 6 veckors löpkurs med deras idrottsförening med början i April - kul!

För att verkligen fylla upp kalenders så har jag även tagit på mig att vara tävlingsledare för deltävlingen i Svenska Cupen som kommer att gå i Uppsala i sommar. Riktigt kul att få leda den tävlingen från arrangörsklubbarnas sida. Det kommer att bli en riktigt rolig tävlingen med en karaktäristisk bana i en historisk miljö. Du har väl anmält dig?'

Lindas barnträning rullar på för fullt och det har varit närmare 20 barn på träningarna, riktigt roligt! Det finns verkligen ett stort intresse för triathlon just nu och det kommer säkert ännu fler barn i vår när vi börjar träna ute. Medan jag är i fädernas spår mellan Sälen och Mora, den 1-2 Mars så ska Linda och några barn åka till Motala för att vara med på ett barnläger (Tri-4-Fun). Det blir säkert riktigt skoj.

Nu har jag suttit still länge nog, dags att börja förbereda inför imorgon. Consoden bjuder på familjeaktivitet så jag och Iselin ska åka till Romme och åka slalom hela dagen.

Hoppas ni haft en lugn helg!

Racerapport Jämtkraft SkiMarathon

Orutinerad som man är i skidsammanhang så kom jag till skidstadion i väldigt god tid, nästan 2 timmar före start. Det var glest med folk men några var i full gång i vallaboden och några testade skidor i backen från stadion. Jag satte på mig skidorna och körde en liten testrunda. Det var lite dåligt med fästet så jag la på lite extra lila (V45) för att få lite bättre fäste. Det var egentligen klockrent "blå-före" men då det är så lite snö är det väldigt isigt. Jag testade igen och det kändes lite bättre men jag tycker det är svårt att säga vad som är bra eller dåligt. Jag bestämde mig för att det fick vara nog med vallning och la ut skidorna vid starten efter att jag hämtat nummerlappen.

Skidtest

Jag stod ganska bra till i starten men hängde inte med de första leden ut från stadion. Lyckades undvika en vurpa precis och det kändes ganska bra uppför första backen jag kom snabbt in i en bra klunga. Jag kände mig stark uppför men fick jobba för att hänga med min grupp på de flackare partierna. Efter ett varv på elljusspåret vid stadion åkte vi vidare på en längre runda och det flöt på riktigt bra. När vi vände längst bort så började jag dock tappa min lilla klunga och hamnade själv. Fortsatte dock att ligga på och när det kändes bra när jag varade på stadion. Andra varvet flöt även det på bra och jag började komma i kapp några av de som var i den klunga jag släppte. Uppför de sista backarna kändes det riktigt bra och jag kunde diagonala hela tiden och hålla ett bra tempo.

Pappa filmade & fotade lite, här 8 km kvar

Nöjd och trött efter målgång

Jag försökte öka lite sista 3 km för att komma in under 2:20 men stakade in på 2:20:19, 22:33 efter segraren. Jag är riktigt nöjd med tiden och hoppas att det ska räcka för startled 3. Det blir en spännande väntan fram tills seedningstiderna från loppet kommer. Jag har kikat lite på de tidigare seedningslopp som gått i år och då har en tid kring 24 min efter segraren räckt till startled 2, vilket skulle vara helt fantastiskt. Jag är riktigt nöjd om jag hamnar i startled 3.

Här hittar ni lite data från loppet:
https://www.polarpersonaltrainer.com/shared/exercise.ftl?shareTag=bc279f74ff94ff850b90151253168ea5

Efter bion så har jag och Karin varit på bio och sett Bamse. Det var biopremiär för Karin och det gick ganska bra. Hon började tjura lite på slutet men det var ingen fara.

 Imorgon blir det först lite bad och sim på Storsjöbadet innan vi åker hem till Uppsala igen.

Tävlingspremiär 2014!

För att få en så behaglig resa som möjligt på Vasaloppet om en månad så ska jag i morgon köra ett seedningslopp "hemma" i Östersund. Tanken var att jag skulle hänga med stor-Karin, som vunnit en startplats i loppet, och Alex. Men nu har Karin åkt på en "mancold" så de stannade hemma. Så istället för att sitta och busa i baksätet med lill-Karin fick jag köra själv. Lill-Karin höll sig på ritkigt bra humör hela vägen, mycket tack vare Bamse och Nalle Pu.

Loppet som jag ska köra är Jämtkraft SkiMarathon och bansträckningen har jag åkt massor med gånger. Vanligen brukar loppet ha en annan sträckning men stormen Ivar och den ringa snömängden har gjort så att de får använda de vanliga elljusspåren istället.

En sak som slog mig när jag planerade loppet; varför har skidåkarnas tävlingsdräkter inga fickor, likt de som finns på ryggen på tri-dräkterna? Jag skulle vilja ha med mig någon gel men vill inte köra med ett vätskebälte, som verkar vara det som skidåkare gör. Vätska finns det längs banan så det behöver jag inte. Jag kanske måste ringa Swix, som gjort min dräkt...

Medan Karin dansade med farmor och farfar så passade jag på att valla mina skidor. Vanligen brukar jag bara göra det på enklaste möjliga sätt men nu har jag nog gjort min livs seriösaste vallning. Prognosen säger -6 och lätt snöfall så det är förhoppningsvis blå-före.

Förhoppningsvis har jag inte vallat bort mig och klarar av att klättra upp några startled med morgondagens sluttid. 

Glädjestatusar

Hade tänkt att skriva ett glatt inlägg om en kanonhelg men måste först gnälla lite.

De två bilderna ovan är tagna vid Mångsbodarna under förra året öppet spår. Här ser ni riktigt bra skidpår. Om jag skulle rapportera dessa på skidspår.se så skulle jag ge dem 5/5, helt klart världsklass. Den senaste tiden har det varit väldigt mycket surfande på just skidspår.se för att se hur det går med skidspåren och jag blir alldeles tokig på alla dessa som rapporterar höga betyg på spår som inte ens är körda med maskin. Jag tycker verkligen att vi ska ge en stor eloge till alla som arbetar med all få till dugliga spår med tanke på snömängden men detta ska inte göras genom att ge spåren 5/5 i status. Spårstatus är oberoende av snömängd och är det lite snö så kan inte spåret var världsklass utan då får man sätta ett lågt betyg. Många väljer skidor utifrån spårstatus och det är riktigt tråkigt att förstöra sina finskidor i spår som någon gett glädjebetyg. 

Edenhof

Röbo

Här ovan ser ni två spårrapporter. Den från Röbo är helt otrolig med tanke på att det inte ens körs med spårmaskin. Ett spår uppkört av skidor kan omöjligt få så högt betyg. Den övre rapporten är från Edenhof och där vi avslutade helgens "träningsläger". När jag kom dit fick jag en chock. "...sticker upp lite gräs..." står det i rapporten. Det var gräs över allt i hela spåret och en hel del grus. Det sämsta spåret jag någonsin åkt på. Jag måste ändå ge en eloge till dem som jobbar med att dra upp dem, men nu blev jag sjukt less när jag kom fram och såg fram emot ett bra skidpass och såg ett spår som liknande något jag själv spårade på gården när jag var liten direkt efter att den första snön föll. En i dagens sällskap lyckades dra en riktigt stor repa i skidan, toppenroligt!.

Dagens skidspår

För er som orkat er igenom mitt gnäll ska jag nu skriva om hur bra helgen varit. Tanke från början var att vi skulle åka till Högbo hela helgen tillsammans med Vic&Erik och Alx&Karin men vi valde att avboka den för att ha en träningshelg hemma istället. Vi fick även sällskap av Jenny under delar av dagen. Mormor och morfar kom ändå ned och hälsade på så vi kunde träna på ordentligt. Linda kände sig dock lite seg så det var mest jag som tränade med de andra. Gårdagen började med skidor i Tierp, där spåren höll vad spårrapporterna lovat. Det blev först 30 km innan lunch i ganska lugnt tempo och sen 4 x 2 km intervaller efter lunch.

Tierp levererade

Friskt i kylan, -14 grader

Lunch i Tierp

När vi var tillbaka i Uppsala så körde vi ett yoga-pass under ledning av Linda innan middag. Vi kan säga att det var två gruppen på passet. Tre som var ganska duktiga på det och tre som inte var så duktiga, men vi hade kul. Tror dock att vi grabbar kan tjäna lite på att bli lite smidigare. 

Vi stod på huvudet som uppvärmning

Efter yogan käkade vi middag på JayFu - riktigt gott. Jag och Linda är sällan ute och äter och på just Jay Fu har vi inte varit sedan vi precis träffades för 4 år sedan, så det var mysigt att vara där igen. Vi var dock hungriga som vargar när vi kom dit och Karin sa inte ett ord förrän hon fått i sig förrätten....

Mmmm, mat!

Dagen började med simning innan jag begav mig till Edenhof, och ni vet ju hur det gick där!

Nu är det dags att förbereda en ny vecka med nya äventyr. Vill även tacka mormor Beryl och moffa Nisse för all hjälp i helgen, tusen tack!

Heldag i Vålådalen

En av fördelarna med morgonpigga barn är att man hinner med massor med saker under dagen. I morse efter att vi ätit frukost så begav jag mig mot Jämtlandsfjällen och Vålådalen där jag planerat skidåkning med Erik, Vickan m.fl. Väl framme så visade det sig att sjusovarna var lite sena så jag började åka innan de kom. Jag hann med 15 km innan de dök upp och sen åkte vi 15 tillsammans innan lunch. Spåren var riktigt bra från en början men blev allt mer upp-åkta allteftersom. I Vålådalen brukar snömängden inte vara något problem men nu var det precis på tillräckligt för att dra spår.

Årets bästa spår

Skidorna fungerade finemang!

 Efter lite vila i värdshuset och lunch så gav vi oss iväg på en ny runda på eftermiddagen. Nu åkte vi istället upp på fjället för att testa det teknisk svåra Sapporo-spåret.

"Vårt tuffaste spår, som elitskidåkarna kör med ett leende på läpparna. Du åker på Ottfjället – genom fjällbjörkskogen, backe upp och backe ned. Kämpar du dig runt belönas du med fantastisk utsikt över fjällvärlden."

För att ta oss dit fick vi åka 2 km uppför fjället, ett bra tillfälle att öva diagonaltekniken. Sapporospåret var precis som utlovat riktigt krävande men spåren var ganska dåliga. Vi var dock lite för trötta och hade för dåligt fäste för att åka med ett leende på läpparna. Vi körde ett varv innan vi öste på nedför fjället igen med en toppfart 60 km/h. Efter lite finåkning på elljusspåret så packade jag ihop mina grejer och körde tillbaka till Östersund.

Härlig höjdkurva!

Imorgon blir det vila och sen hoppas jag på ytterligare några mil på skidkontot på söndag.

Medelsvenssons skidor

Jag har studerat en hel del kluriga ämnen under min tid på universitetet men det är nog få av dem som är lika komplexa som vallning av skidor. Kvantmekanik, vågrörelselära och komplex matematik i all ära, men att valla skidor är på en helt annan nivå. För att få bästa möjliga vallningsförutsättningar för mina nya skidor så har jag lämnat in dem hos Samuel, RS Riller, som har börjat men att mäta upp skidor enligt konstens alla regler. Han har även, förutom att mäta upp zonen för fäst- och glidvalla, borstat och polerat glidytorna för att få dem plana och jämna.

Jag hämtade upp mina skidor igår och det ska bli riktigt spännande att testa dem. Det verkar dock inte vara så mycket snö som jag hoppats på men det är dock tillräckligt för att få några mil i benen. Det korta spåret på skidstadion håller även så pass bra kvalitet att man kan åka med "fin-skidorna". Det finns en längre slinga men där får man nog åka på andra skidor. Jag har packat med mig två par så jag kan få lite variation.

"Det är ett kanonpar!!! Så jag skulle vilja säga att du har en extrem bra Klisterskida + en skida som går bra på lite hårdare snö ner till ca -5/-7 C. Fint långt spann - ena skidan lite längre bakspann - annars jämna och fina. Korta och ganska hårda tryckpunkter både fram och bak. 

Skidan har en fin spret-topp vilket gör att den är väldigt bra för just klister och hårda spår - eftersom du får en kort glidyta/kontaktyta i de förena. Mycket bra hårt belag! - Strukturen är lite grov vilket gör att är det fin snö så kommer snön kunna tränga upp i den strukturen. Däremot när det är lite hårdare underlag så får du mindre kontaktyta nere i snön - vilket är bra - för det ger dig mer luftfriktion!

Skidan kan gå bra i lite kallare fören -men blir det riktigt kallt och mjukt så är detta inte en skida som är optimal - däremot är det så bra belag på detta skidpar - så skidan kan gå bra även i kallare fören (ibland)..... "

Så nu hoppas jag förstås på att det bli ganska varm på Vasaloppet så att mina skidor kommer till sin rätta. 

Jag har haft en tanke på att summera året men då jag redan gjort en summering av träningen till Kalmar IM och en av tävlingssäsongen så känner jag att det blir lite för mycket summeringar. Jag är dock nöjd med årets träning och känner att jag utvecklats mycket på de flesta områden, rörligheten hade dock kunnat vara lite bättre. Totalt blev det strax över 400 timmars träning vilket jag är nöjd med och under nästa år hoppas jag på att kunna öka mängden något. 400 timmar är dock inte så mycket, framförallt inte enligt Tim Noakes i (Lore och Running, s.343) där 400 timmar är på gränsen mellan "Average citizen" och "Good citizen" för en triathlet. Så nästa år hoppas jag på att kunna bli mer av en "Bra Svensson" än en "Medelsvensson".

Avlutade året med ett nytt PR i frivändning! Jag har som målsättning att få upp kroppsvikten över huvudet från marken (Clean & Jerk) och nu lyckades jag få upp kroppsvikten från marken till axlarna.

80 kg, PR!

Anmäld till VL 2014

Här i Uppsala skiner solen och det ser ut att vara riktigt skönt väder ute. Egentligen skulle jag och Iselin har varit på väg till Romme tillsammans med mitt jobb som anordnar en familjedag med skidåkning. Vi kunde tyvärr inte åka med då Iselin har feber och har haft det sedan i fredags. Typiskt och tråkigt då Iselin inte åkt slalom denna vinter. Linda och Karin har precis åkt in till stan för att gå på loppis tillsammans med Anna och Ester, får se om de kommer hem med några kap. Karin behöver regnkläder och stövlar inför vår resa till Paris, det ser ut att vara en regnig vår där nere.

Iselin vill ha glass när hon har feber, lilla-syster vill självklart också ha

Både jag och Linda har vila på schemat idag, riktigt skönt. Linda har tränat på riktigt bra denna vecka och jag har börjar komma igång igen efter knäskadan. Igår cyklade jag in till Fyrishov och simmade 2500 m innan 09 då Linda kom in med bilen till Fyrishov för att byta av mig. Jag tog  bilen hem och hon körde ett ritkigt ordentligt simpass. Hon hade från början tänkt att köra 1 timme simning och sen köra ett pass på boxen men det gick tydligen riktigt bra att simma så hon körde ett långpass i bassängen istället, totalt 4500 m. När hon kom hem så gick vi ut på en promenad i solskenet medan Karin sov, riktigt skönt. Det har varit full fart de senaste två veckorna, mycket på grund av min vårkonferens och denna veckas kurs så vi har inte haft så mycket tid för "rekreation" och småprat.

Som jag skrivit tidigare så åkte 10 st av mina kollegor öppet spår detta år. Nu har vi bestämt oss för att även köra nästa år och då har de flesta valt att köra Vasaloppet istället. Idag öppnade anmälan och de flesta av oss hann anmäla oss innan platserna tog slut efter lite drygt 10 minuter. Helt otroligt att de 15000 platserna kan ta slut så fort, det är verkligen populärt med motionslopp nu men det är lite besvärligt att man måste "hänga på låstet" när biljetterna släpps för att få en startplats, det är svårt att ha den framförhållningen. Men nu vet jag vad jag med största sannolikhet ska göra söndag v.9 2014

Till årets ÖS/VL gjorde jag en träningsplanering á la Crossfit Endurance, tror jag kommer att följa den planering nästa år, den funkade rätt bra för de som följde den. Målsättningen är att ta medalj. Osäker på vilken startled jag kvalar in i med min tid från ÖS 2012, förhoppningsvis så pass långt fram så jag slipper köra seedningslopp. Min skidutrustning är drygt 10 år gammal och skulle nog behöva bytas ut, får se vad ekonomin tillåter.

I morgon kör vi igång med MCW:s löpgrupp. Gruppen fylldes fort, totalt 21 deltagare och det ska bli riktigt skoj att se hur de utvecklas under de sex veckorna som vi kommer att köra. Vi kommer att köra löpskolning enligt POSE och lite intervaller en gång per vecka och deltagarna kommer att få en "hemläxa" att genomföra själva. Skriver ett inlägg om det efter första passet imorgon.

Var är våren?!

Igår natt kom jag hem efter några riktigt härliga dagar i Italien. Vi har varit där på vårkonferens och blandat konferenspass med skidåkning. Vädret var sådär de första dagarna men igår fick vi en helt fantastisk dag i solen. Vi var ett gäng som bokat in en "Heliski" på vår lediga dag och vi blev avsläppta på en alptopp närmare 3000 möh med en klarblå himmel över oss och en orörd alpsluttning nedanför oss. Det tog oss drygt 40 min att åka ned och väl nere väntade helikoptern för ytterliggare ett lyft men denna gång närmare pisterna så vi kunde åka ned till hotellet när vi var klara. Det gick bra att åka trots mitt skadade knä men att åka i djupsnö på hög höjd var riktigt jobbigt för benen - mjölksyra!.

Redo för nedfärd

Nu när jag är hemma igen så är jag riktigt sugen på att komma igång med träningen, inte bara simma utan även cykla och springa men det verkar som att våren kommer att dröja. Prognosen för de kommande två veckorna ser ut att innehålla mest minus-grader och de senaste veckornas milda väder har gjort att det är riktigt isigt på många gång- och cykelvägar. Jag får helt enkelt köra med broddar och dubbdäck ett par veckor till. 

Linda drog iväg för att köra ett ordentligt simpass i morse men när hon kom fram till Fyrishov så var det inte öppet och det stod en hel drös med morgonpigga simmare och väntade. Det visade sig att personalen som skulle öppna hade försovit sig så Lindas simpass blev inte så långt som hon planerat. Hon skrev i gårdagens inlägg om den första deltävligen i Crossfit-Open och hon passade på att köra den själv idag på lunchen. Hon har inte kört särskilt mycket ryck så det var det som blev begränsande. Hon hann med att göra 126 reps totalt under de 17 min som var tidsgränsen (40 burpees, 30 ryck @ 20 kg, 30 burpees, 26 ryck @ 35 kg). Nu sitter hon på cykeln och kör dagens tredje pass:

Bike (MON): Repeat :60 on, :60 off, until form/pace deteriorates

Kö utanför Fyrishov

Tankar kring energiupplägget

Nu är vi på plats i Mora. Vi åkte upp strax efter lunch från Uppsala och hoppades på att komma fram till vårt boende i ganska god tid. Vi tänkte först åka in i Mora och lämna in skidorna för vallning hos Andreas Forneman, min gamla orienteringskamrat, som vallar för fullt på John Sport.  När det var 5 km kvar till Mora så tog det tvärstopp, bilkö!. Alla bilar som skulle till Mora söder- och norrifrån möttes i rondellen strax utanför Mora och detta, tillsammans med alla bilar som skulle lämna Mora efter kortvasan, gjorde att det blev stopp. Sista biten tog nästan 1.5 timme.

Vi hittade en parkering i Mora och efter att vi lämnade in skidorna så tänkte vi försöka få oss en liten matbit, det gick inge vidare alls. Det var kö ut på gatan från restaurangerna. Efter lite letande så ledsnade vi och bestämde för att åka mot boendet i hopp om att hitta något på vägen. Det var inte så lätt och tillslut så blev det en hamburgare för mig och Linda som hade surnat ihop åt inget alls.  Det är svårt att försöka hitta bra mat på vägen...

Efter en god natts sömn har vi nu ätit en riktigt god frukost i lugn och ro. De vi hyrt huset av hade dukat fram en frukost som får många hotells frukostbuffeér att blekna. Då vi är barnfria så passade vi på att sitta och äta riktigt länge. Tävlingsnerverna börjar komma krypande och det pratade mest om morgondagens tävling. Det var mycket funderingar kring upplägg och vad man ska äta längs spåret. Vid så långa tävlingar som vasaloppet så blir det man stoppar i sig under tävlingen allt viktigare. Vid kortare lopp kan man bara köra socker och klara sig men ju längre loppen blir desto viktigare blir det att stoppa i sig mineraler samt så blir fett en allt viktigare energikälla. Det finns en hel del olika bars med olika innehåll, vi brukar försöka köra med bars med så högt protein och fett innehåll som möjligt under längre tävlingar. Det finns dock väldigt få sådana på marknaden men det kommer nog allt fler framöver.
Det finns en del risker med att börja med fel tillskott vid fel tidpunkt. Socker är en oerhört bra och snabb energikälla när man tävlar men när man väl börjat tillföra denna snabba energi så måste man fortsätta. Det finns många exempel på folk som börjat dricka Coca-Cola för tidigt under ett marathon och sen inte fortsatt och därför kraschat helt. Jag och Linda brukar börjar med dessa snabba tillskott, till exempel Vitargos Gel, när det är drygt 1:30 kvar av tävlingen för att boosta och sen ta en gel var 30:e minut.

Nu ska vi kika på målgången på tjejvasan innan vi åker in till Mora för att fixa lite inför morgondagen och känna på stämningen.

Hoppas ni får en fin dag.

Carboloading

Nu har den börjar... den stor uppladdningen. Kan upplysa er som inte testat att matlusten är icke existerande när man dricker socker till mellanmål. Smakar ok men oerhört sött tycker jag, "Snabb-Jenny" tycker urk... Magen blir uppsväld, man kissar 511 gånger per dag + några gånger på nätterna, men vad gör man inte. Har ingen aning om det verkligen fungerar men inför Vättern och Sala kolhydrats- och fettladdade jag och då kändes loppen ok energimässigt. Inför Engelbrektsloppen gjorde jag inte det och då hade jag ingen energi alls, kan iofs ha att göra med magsjukan veckan innan men den här gången ska jag ha både hängslen och livrem...

"socker-chock"

Hade tänkt att börja dagen med ett löppass till jobbet och hade därför klockan ställd på 04.30. Karin som då varit uppe och härjat hade inte riktigt somnat om men jag lyckades smita ut ur sovrummet väl uppe såg jag att det var ´-6 grader ute och den 17 km långa löpturen kändes föga lockande. Det och vetskapen om att 90 km skidåkning på söndag fick mig att återgå till sängen (gästsängen så jag inte störde övriga familjen...) dock fick jag inte somna om för 15 minuter senare kom Oscar och Karin upp och då var det bara att börja dagen.

"Morgon mys..."

Eftersom både jag och Oscar var hemma i morse så åt hela familjen frukost tillsammans. Tjejerna som nu mer har en varsin "tripp trapp stol" ( blocketfynd, 200 pix ;P ) satt på varsin sida bordet. Som alltid när man är två på morgonen så tar saker och ting dubbelt så lång tid, konstigt men sant. Vi lämnade barnen och jag skjutsade Oscar till jobbet. Det var min tur att hämta och laga middag och när jag kom till dagis så berättade fröken att Karin varit jättedålig i magen och att de bytt 4 blöjor på henne under dagen. Fröken berättade också att Karin varit sur och grinig och att det går magsjuka igen... Grr, jag hoppas verkligen inte att det är magsjuka på gång igen. Har en egen teori som jag tänker välja att tro på istället... Karin hade feber i början av veckan och har de senaste nätterna sovit dåligt... jag tror att det är nya tänder på G. Mycket bättre än magsjuka enligt mig. Hoppas hoppas.

Karin luggar Iselin... 

Karin provsitter "nya" vagnen.

Faster Fia kom precis från Gävle, hon ska passa barnen i helgen medan vi är i Sälen/Mora och åker skidor. Sist Fia var här för "inskolning" av Karin så fick hon med sig magsjuka hem. Detta var två veckor sedan så jag hoppas verkligen att det inte är det denna gång också. Förutom att det är trist att ha magsjuka så kostar det också massa pengar med både egna karens och sjukdagar och vab. Speciellt om man ska vabba 5-6 dagar varje månad. Inte att rekommendera. Just nu har Oscar och Fia en Karin kurs, tror att det är värst för Oscar. Tror nog att Fia fixar detta :)