Så var årets sista tävling avklarad och säsongen avslutades med ett nytt personligt rekord. Men dagens började långt innan dess. Karin, som varit lite orolig de senaste dagarna, vaknade 04:40 och var inte alls intresserad av att somna om. Jag hade hoppats på att hon skulle bjuda på en sovmorgon för ovanlighetens skull men nu blev det extra tidigt istället. Efter en skogshuggarfrukost (ägg&bacon) så gav sig Linda ut i skogen med IKFT-farbröderna (Peter, Pablo & Kenneth) medan jag gjorde i ordning allt inför dagens äventyr. Som vanligt så är det fullt upp och logistik på högsta nivå så innan jag kunde bli hämtad av M&J Malmberg så fick jag åka till ishallen och göra lämna Iselin på skridskoskolan. När jag kom tillbaka därifrån hade Linda kommit hem så det blev "skift-byte" på Karin och jag hoppade in en racer-Volvon mot Örebro.
Psykningarna började redan i bilen. Jag gillar att komma i rätt stämning till lite punk eller rock men Martin, som skylde på en gammal spellista, spelade Mauro Scocco och Burt Bacharach. Jag försökte dock spela Guns N Roses och Sum41 för migsjälv i huvudet.
 |
| Jag och snabb-Erik inför starten |
Väl framme i Örebro hann jag precis med det viktigaste innan det var dags att värma upp; hämta nummerlappen, byta om och gå på muggen. Det kändes sådär under uppvärmningen och när jag gjorde några fartökningar så kändes det inte som att jag hade någon pers-fart i kroppen. Jag ställde mig dock långt fram vid starten för att få springa ostört och hittade direkt en perfekt rygg från början - Martin M. Första km gick på 3:36 och det kändes ganska bra och jag låg tätt i ryggen på Martin som fortsatte i ett bra tempo. Efter drygt 3 km så släppte han fram mig och jag körde vidare i samma tempo. Det va ren grupp strax före mig men jag fick aldrig riktig kontakt med dem utan sprang i stort sett hela loppet själv. Efter 7 km delade sig banan för 21km resp. 10 km och nu blev nu ännu glesare. Jag såg Martin över axeln drygt 50 m bakom mig och två löpare 80-100 m framför mig som jag försökte jobba mig ikapp. Efter 8 km hade avståndet bakåt ökat och jag närmade mig de två framför. Jag jobbade mig ikapp dem uppför sista backen innan vi nådde Tybblelundshallen men orkade inte hänga på dem när de ökade farten de sista 400 m.
När jag sprang in i hallen för upploppet, 200 m, hade jag 37:17 och försökte trycka på för att gå in under 38. Det gick dock lite för segt och det var lite tråkigt att se klockan slå om till 38:00 precis innan jag gick i mål. Jag är dock nöjd med mitt lopp med tanke på de senaste veckornas träning. Det har bara blivit 2 lättare löppass sedan LL och den senaste veckans förkylning. Det känns oerhört skönt att stänga säsongen med ett bra lopp och med en bra tid. Nästa år blir det sub 38!
Efter loppet var det middag med Mantra-gänget + några gäster på Formosa, Örebros bästa asienkrog!? Allas humör var på topp efter några riktigt fina resultat, alla avslutade med pers eller säsongsbästa. Vi rullade tillbaka mot Uppsala i lagom tid och det blev ett stopp längs vägen för en pers-påse med lördagsgodis.
Idag har vi tagit det lugnt hela familjen. Vi har röjt och städat lite här hemma och jag begav mig ut i höstsolen en sväng med Iselin för att cykla lite MTB i Stabbyskogen. Hon tyckte att det var riktigt roligt och ville gärna cykla med mamma när hon får sin nya MTB istället för med mig som bara gick/joggade med. Nu på eftermiddagen passade jag och tjejerna på att testa det nya konditoriet som öppnat kvarteret bortanför oss. De hade en riktigt bra lekhörna och helt ok fika, blir nog fler söndagskaffe där.
 |
| Iselin i Stabbyskogen |
 |
| Full fart, cykelvasan nästa! |
 |
Tjejerna på nya konditoriet på pelargatan
|
